locksley.nu!

Istället för att försöka mig på någon bra början på detta inlägg efter min veckas semester kastar jag mig rakt in i upplevelsen. Att gå på en sandstrand i kjol i December utan att frysa har varit helt underbart. Att känna en varm sol mot huden när man dagen innan gått i minusgrader och snö kändes rätt otroligt.

Av åtta dagar i Puerto Del Carmen på Lanzarote fick vi fem dagar av sol vi kunde utnyttja med bad, solning och långa strandpromenader. Helgen vi kom var underbar som sen byttes ut mot en grå och regnig måndag som också bestod av en liten storm. På kvällen satt vi på en bar och blickade ut över havet som lystes upp av blixtar. Som tur var kunde vi utnyttja ett litet regnuppehåll för att kunna ta oss tillbaka till hotellet utan att bli dyngsura.

Hotellet var för övrigt väldigt bra med en lika bra lägenhet. Vi hade tur med läget och hamnade i ett lugnt poolområde och slapp lägenhet mot en gata. Dessvärre var det väldigt, väldigt lyhört men det gick att sova ostört när grannar och barn gått och lagt sig. Mellan hotellet och havet befann sig bara en liten backe innan man var nere och längs stranden fanns en strandpromenad med massvis av olika affärer och restauranger. Allt man kunde tänka sig var på gångavstånd.

Vi åkte även på en utflykt som jag trodde skulle bli höjdpunkten på resan men som tyvärr var ett litet bottennapp. Med buss och guide tog vi oss upp till nationalparken Timanfaya där landskapet består av vulkaner och kratrar. Efter en åktur som var lite väl lång och inte särskilt spännande kom vi fram till ett center där vi skulle få se tre experiment.

Vid det första togs ett spadtag i marken och i handen fick vi lite varm sten. Det skulle såklart demonstrera hur varm marken var. Vid det andra samlades vi alla runt en krater och lite hö sattes mot kraterväggen som efter några sekunder började brinna. Vid det sista experimentet slängdes något ner i ett litet hål som sprutade ut massa vatten och liknade en geiser. Allt tog ett par minuter och kändes rätt snopet och halvt kul. Man kan ju tro att middagen som ingick därmed skulle vara en succé, men inte det heller. Att den grillades över en krater var nog mest spännande, men sen var tallriken inte så kul. Trots en halvrolig utflykt och att den inte var värd sitt dyra pris var det ändå intressant att se landskapet. Något liknande har jag aldrig tidigare sett.

Nu känns det konstigt att vara hemma igen. En vecka till hade inte varit fel för att få känna solen och avkoppling lite mer. Men jag är helnöjd, det kunde nog inte ha varit en bättre förstaresa (eller jo, det hade ju inte behövt regna i två dar!)

Resten av bilderna finns på Flickr.

God Jul & Gott Nytt År på Er!

Nu är det äntligen dags för lite julledigt!

Imorgon är det dags för min efterlängtade avresa mot Lanzarote. (Jag känner redan av lite nervositet.) Därför säger jag hejdå redan nu då jag snart ska mellanlanda hos Alex för att vi tidigt, tidigt imorgon bitti beger oss mot Arlanda. Och något bloggande därifrån lär det ju inte bli.

Hoppas julen blir riktigt skön för er alla!

Ok, det är dags för upptakten. Fyra dagar kvar. Och det börjar hända saker. Som den där hala isen som just nu ligger på marken. Idag kröp jag hem i snigelfart för att inte råka halka och bryta benet. Såhär lagom några dagar innan jag åker. För det skulle vara så typiskt mig, att här har jag aldrig brutit något i hela mitt liv men så tjoff händer det precis innan jag för första gången tar mig utanför nordens gräns. Så peppar, peppar att inget tråkigt händer under resten av veckan.

Snö har också lagt sig på gatorna och det snöade imorse under min promenad till jobbet. Det var så fint, men jag längtar verkligen bort och får hoppas på lite mer snö istället när jag är hemma igen.

Idag började jag även packa. Och det känns som att det behövdes, för det kommer nog packas om en hel del innan avfärd. För vad jag egentligen ska ha med mig var svårare än jag hade tänkt mig. Men så länge väskan är fylld med något så fixar sig resten.