Jag jobbar. Jag bloggar. Jag hade en hemskt bra dag igår som sen blev hemskt dålig när jag bråkade med mitt hjärta. Bråk kan ju hända ibland, det går inte att undvika, men det är aldrig kul. Det blir verkligen en krock när ledsna känslor ska samsas med de underbara känslor som ändå finns inombords och allt istället blir upp och ner.
Denna mörka och kalla morgon efter är det bomull i huvudet, tepåsar under ögonen och deg i magen. Tur att det är fredag, en kort jobbdag. Sen kan jag gå och begrava mig under ett täcke eller nåt och önska att ett par varma armar höll om mig igen.
Istället för att hitta en present till kära bror när han fyller år köpte jag åt mig själv den bok jag länge velat ha – Den förlorade symbolen av Dan Brown. Så nu är samlingen med Dan Brown komplett, tills nästa bok. :)
I morgon får det nog bli en liten lässtund. Jag har två böcker jag börjat på men inte hunnit läsa ut, vilket är synd. Men nu så kanske, eftersom jag vill läsa den här nya någon gång snart också. Att koppla av med en bok är ju dessutom härligt.
Om vi återvänder till födelsedagsbarnet så var det tråkigt att inte kunna hitta något passande, speciellt när han själv inte riktigt bryr sig eller vet vad han vill ha. Förutom en mössa, men hur roligt är det att köpa? Det får mamma ta hand om och geniknölarna får gnuggas ett tag till.
Idag är det exakt ett år sen jag träffade min kära för första gången, vilket jag även skrev om i ett inlägg. Det är otroligt vad fort året har gått, detta datum om tre månader firar vi ett år tillsammans.
Dagens outfit är min nya rutiga skjorta och paljettopp som jag älskar.
När man får en fin sprakande kjol mitt i höstens regnblask som livar upp den gråa betongen utomhus när man går förbi. Som gör att man trots halvtaskigt humör på grund av kvinnobesök dansar i ren glädje till musiken från (500) Days of Summer på sitt rum såhär en lördagskväll. Med sin kjol på sig.
(Daryll Hall & John Oates – You Make My Dreams)
